En ensamvarg som gråter nästan varje dag men som apatiskt kan rycka bort relationer som ett plåster utan att känna något. Jag har envist gått och stått i Converse halva mitt liv trots att de är kalla och läcker in när det regnar. Jag har skonat många djur från att ligga på min tallrik och därför fått stämpeln jobbig och omständig. Jag vet hur det känns att vara nästintill död fast ändå hur det känns att födas om på nytt. Jag har valt att hellre dricka te istället för alkohol och har då suttit ensam många helger. Jag har helhjärtat trott på karma genom hela mitt liv fast jag ändå tror att jag är värd allt ont fastän jag gjort gott. Jag tycker alla människor är vackra men vägrar att acceptera att någon tycker samma om mig. Jag tycker alla slumpmässigt ska få göra som de vill fast jag är hård och sträng mot mig själv.
Hm..
Jag gjorde en jättegod, mättande omelett till middag idag. Tog tyvärr ingen bild men tänkte att ni skulle få receptet. Testa!
1 dl kokt vit quinoa
4-5 strimlade brysselkål
1 tärnad tomat
1 ekologiskt närproducerat ägg
½ dl mungbönor (hemmakokta)
2 msk vatten
Salt, peppar, oregano
Vispa upp ägg + vatten, rör i resten av ingredienserna. Blanda noga och smaka av med kryddorna. Värm en stekpanna med en skvätt olja. Stek en liten omelett tills "smeten" är fast.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaBlev väldigt berörd av det du skrev för att jag känner igen mig, ibland sitter jag också sådär och resonerar med mig själv, eller så slår det mig att... osv.
SvaraRaderaPrecis som du är jag en ensamvarg, skapar problem eftersom jag väljer bort mjölkprodukter, snabbmat och godis, tror på karma, dricker nästan aldrig och är därför rätt ensam om helgerna och beundrar andra och anser att de får välja fritt, medan jag är väldigt kontrollerad och hård mot mig själv.
Jag har blivit utskrattad för mina näbbstövlar utglodd pga mitt röda hår, har flyttat så många gånger pga föräldrars strävan efter högre lön och nya jobb att jag blivit rotlös.
Skuldbelagt mig för allting som hänt i mina föräldrars relation och å mammas vägnar, till slut sprack bubblan och jag föll för stupet och in i mörkret.
Nu när jag mår nästan helt bra och omvärderat det mesta så dyker dessa tankar ändå upp titt som tätt, men ofta kan jag se hur stark jag är istället för att känna ångest och skuld.
Tack för att du finns och ha en tindrande jul fylld med glädje och omge dig med sådant som du värderar högst!
Du är så himla himla bra. tack
SvaraRaderaTycker du har en jättebra Blogg . Känner igen mig så himla mycket. Du ger mig styrka.
SvaraRaderaSaknar dina uppdateringar och inlägg :(
Du skriver om karma , hur menar du då ?
SvaraRaderaHur lever du , bor du ensam ?
Va har du för tro ?
Hoppas på svar
Varför kommentera när du inte svarar :(
SvaraRaderaHar följt denna blogg + din tidigare och tycker dom är mycket bra :)Men vart har du tagit vägen ??